Juha Hartomaa: Nu är vi nog live. Hej och varmt välkomna till dagens rapportpresentation. Idag presenterar vi Peabs rapport efter det tredje kvartalet och årets nio första månader. Jag heter Juha Hartomaa och är IR-chef på Peab. Bredvid mig står Peabs VD och koncernchef Jesper Göransson och vår CFO Niclas Winkvist. Jesper och Niclas kommer strax att gå igenom rapporten. Sedan öppnar vi som vanligt upp för frågor. Vill ni ställa en fråga muntligen trycker ni fyrkant följt av 5 på era telefoner. Det går också bra att ställa frågorna via webbsidan längst ner. Då läser jag upp dem sedan i efterhand. Så ni är välkomna att skicka in frågor redan under presentationen. Med de orden lämnar jag över till Jesper först. Varsågod Jesper.
Jesper Göransson: Tack så mycket och än en gång välkomna till presentationen av vårt Q3. Vi ska börja med att titta på marknadsutsikterna och kika lite grann på bostäder. Som jag har pratat om under ett antal kvartal nu så tycker vi att bostadsmarknaden i Norden har stabiliserat sig på de här lägre nivåerna historiskt. Men vi bedömer att volymerna ska gå upp från de här nivåerna i samtliga länder, även om ökningarna förväntas vara något mer försiktiga i Norge och Finland. Jag har också pratat om tidigare att starterna av nya bostadsobjekt företrädesvis sker i storstadsområden och i bra mikrolägen. Det är en utveckling som har fortsatt under kvartalet och som jag tror kommer att fortsätta framöver också. Om vi tittar på offentliga investeringar så ser vi en positiv marknad i samtliga länder. Goda investeringsnivåer. Offentlig sektor fortsätter att hålla uppe sina investeringsnivåer i alla tre länderna.
Jesper Göransson: Det handlar om rättsväsende, försvar, skolväsende, vård med mera. Men vi ser också att den privata sektorn efterfrågar mer och mer industribyggnationer. Inte minst är det drivet av den gröna omställningen. Tittar vi på Anläggning så förväntas investeringarna öka i Sverige och det är ökningar från redan höga nivåer. I Finland och Norge spås marknaden fortsätta på en hög nivå, även om investeringarna inte ökar i samma takt som i Sverige. Här ser vi stora investeringar i transportnät på land, men också mycket kajarbeten, hamnarbeten som driver tillväxten, mycket underhållsinvesteringar. Vi i Sverige har vår nationella plan som pekar på höga investeringar och underhåll under många år framöver. Sedan har vi en Anläggningsmarknad som gynnas av de ökade anslagen till säkerhets- och försvarsrelaterade projekt och kraft- och energirelaterade projekt.
Jesper Göransson: Summerar vi ihop den totala marknadsutsikten så är den för det första oförändrad sedan den utsikten vi gav i förra kvartalsrapporten och pekar på höga och stabila efterfrågenivåer i Sverige, Norge och Finland. Det var marknaden. Då hoppar vi in i verksamheten och börjar med affärsområde Bygg. Hade ett starkt kvartal tycker jag. Omsatte SEK 5.5 miljarder, en ökning med 6% i jämförelse med motsvarande kvartal i fjol. Både Sverige och Finland ökade omsättningen, lite mindre i Norge till följd av lägre aktivitet. Då en del av verksamheten såldes under första kvartalet så det påverkar inte fullt ut. Men det ligger där och påverkar lite grann under de kvartalen som har kommit efter försäljningen. Rörelseresultatet går upp till SEK 139 miljoner mot SEK 116 miljoner. Det gör att vi får en marginal i kvartalet som nu ligger på 2.5% jämfört med 2.2%.
Jesper Göransson: En orderingång som var relativt sett i nivå med samma kvartal i fjol, SEK 4.6 billion. Vi har en orderstock som ligger fortsatt över SEK 30 billion, närmare SEK 31 billion faktiskt. Här ser vi några projekt som vi har tagit in i Byggs orderbok under kvartalet. Vi ska renovera ett kommunhus i Botkyrka. Vi ska bygga nya produktions- och kontorslokaler åt Hitachi Energy i Landskrona. Det är det fjärde projektet vi bygger till Hitachi, vilket jag tycker är jätteskoj. Vi ska renovera ett sjukhus i Vasa och vi ska bygga en ny skola i Senja i Norge. Lite mer i detalj och en fördelning på produktområden. Här har inte skett några stora förändringar sedan förra kvartalet. Vi har 24% av omsättningen som är relaterat till bostäder, 29% av orderboken är bostäder. Det är ungefär samma som det var i föregående kvartal.
Jesper Göransson: Industribyggnader fortsätter att öka, ligger på 14% av omsättningen och 12% i orderstocken. I övrigt tycker jag att det är en ganska jämn fördelning mellan produktområdena, både vad gäller omsättning och orderstock. Så när som på service och handel där marknaden är fortsatt svag. Vi tar oss vidare till affärsområde Anläggning. Också ett affärsområde som hade en stark utveckling under kvartalet. Här omsatte vi SEK 4.6 billion. Det är en ökning med 8% jämfört med i fjol. Vi har flera stora infrastrukturprojekt igång för närvarande som ger en hög produktionstakt. Däribland har vi Haga-Rosenlund i Göteborg och Bodö flygplats uppe i norra Norge. Vi får med oss resultatet här, uppe i SEK 192 million jämfört med SEK 169 million. Det innebär också att vi stärker marginalen som uppgick till 4.2% jämfört med 4% motsvarande kvartal i fjol.
Jesper Göransson: Slår vi ihop Anläggning och Bygg till det som vi kallar för entreprenad genererar den verksamheten en rörelsemarginal under kvartalet på 3.3%, vilket är upp från 3%. Här hade vi en lite lägre orderingång i kvartalet, men vi har fortsatt en hög orderbok. Orderingången uppgick till SEK 2.7 billion och orderboken står kvar någonstans där uppe på SEK 21 billion. Här ser vi också en fördelning som ser rätt lik ut, den vi hade förra kvartalet. Vi har en stor andel som är infrastruktur, vägar och annan infrastruktur. Det är 33% i omsättningen och 42% i orderstocken. Där finns ett antal stora långa projekt som ska produceras under lång tid också. I övrigt tycker jag att det ser rätt så stabilt ut jämfört med föregående kvartal. Vi har drift och underhåll som ligger på ungefär 22% i orderstocken, vilket är ungefär där det brukar ligga. Swerock Industri, även här ett starkt kvartal.
Jesper Göransson: Vi omsatte SEK 7.3 billion och här hade vi en omsättningsökning med 5%. Resultatet fick vi med oss. Vi genererade ett resultat på strax under miljarden, SEK 996 million jämfört med SEK 875 million. I Swerock/Asfalt uppgick marginalen till hela 14.8%. I Byggsystem ökade rörelsemarginalen till 5.2% jämfört med 0. Asfaltsverksamheten, om vi talar lite grann om den, utvecklas väl i samtliga länder. Trots att vi har delvis fallande volymer, framför allt i Finland, som vi hade stora extraanslag tidigare år som nu är borta. Men det kompenseras med en ökad prisbild. Inom Swerock, som då står för grus, berg, betong och så vidare, ser vi lite blandad utveckling, men på det hela taget en stabil utveckling. Byggsystem ökar på, vi ser en ökad aktivitet både inom uthyrning och inom prefab, vilket bidrar till ett högre rörelseresultat.
Jesper Göransson: Det här är nu en verksamhet som på rullande 12 omsätter hela SEK 21 billion och har en rörelsemarginal på 8.5%, vilket är upp från 7.4% i Q4. Det är starkt. Här ser vi en stabil orderingång, SEK 2.5 billion och vi har en orderstock på SEK 5.1 billion. Lite minskning i orderingången på Swerock och Asfalt, men så ökar den i Byggsystem i det här enskilda kvartalet. Här ser vi en fin utveckling på avkastningen på sysselsatt kapital. Vi har haft en ganska konstant nivå på det sysselsatta kapitalet, runt SEK 10.5 billion under en ganska lång tid. I takt med att lönsamheten ökar så får vi upp avkastningen. Den uppgick faktiskt till hela 18.4%, vilket är upp från 14.7%. Sista affärsmålet, Projektutveckling. Där har vi ett lite mindre kvartal. Vi är på lägre produktionsnivåer vad gäller bostäder om vi jämför med tidigare. Men vi har ett högre resultat.
Jesper Göransson: Vi omsatte SEK 840 million och lämnar ett resultat på 7.7%, vilket är upp från 36%. Marginalen landade på 9.2%. Bostadsutvecklingsmarginalen är nu i kvartalet på 8.5%, vilket ska jämföras med -5.7%. Den förstärkningen är en följd av att vi produktionsstartade och konverterade fem bostäder under den här perioden. Inga större fastighetsaffärer under detta kvartalet. Vi har produktionsstartat 114 bostäder i kvartalet, bland annat ett bostadsprojekt i Halmstad. Sen konverterade vi ett bostadsprojekt till bostadsrätter i Nacka ute på Kvarnholmen. Vi sålde totalt 157 bostäder under kvartalet, jämfört med 301. I jämförelsesiffran sålde vi hyresrättsprojekt som var ungefär 190 enheter. Tittar man underliggande i de 157 så var 113 sålda bostadsrätter och ägarlägenheter. Som jag har sagt tidigare, projekt med bra mikrolägen i storstäder, där ser vi ett bra intresse. Vi ser ett bra intresse i projekt som närmar sig sitt färdigställande.
Jesper Göransson: Vi har nu 2,126 bostäder i produktion, vilket är något högre än för ett år sedan och 36% är sålt. Vi har 557 återköpta bostäder, vilket är ganska oförändrat jämfört med samma kvartal i fjol. Här har vi ett sysselsatt kapital som också har legat konstant under ett antal kvartal, SEK 18.6 billion, SEK 18.7 billion. Naturligtvis får vi inte samma avkastning här som resultatet. Verksamheten är mycket mindre. Den uppgick till 1.5% i det här kvartalet rullande tolv. Men vi ser också att den har bottnat ur och svagt börjat stiga uppåt. Det var marknad och våra fyra affärsområden. Niclas, då lämnar jag över till dig för koncernsiffror.
Niclas Winkvist: Tack så mycket. Då går vi vidare till koncernen för tredje kvartalet. Koncernens omsättning ökade med 4% jämfört med föregående år. Den uppgick till SEK 16.3 billion, upp från SEK 15.6 billion. Rörelseresultatet förbättrades i det tredje kvartalet till SEK 1 billion 296 million. Därmed förstärktes också rörelsemarginalen från 7.4% föregående år till 7.9% i kvartalet detta året. Då kan man ha med sig att trots att vi fortsatt har en avsevärt lägre resultatavräkning från vår Projektutveckling verksamhet, så får vi ett rörelseresultat som uppgår till SEK 1,296 million och förstärker marginalen. Det är som vi brukar återkomma till, det är styrkan med. Vi har den här breda verksamheten med fyra affärsområden. För senaste rullande tolv månadsperioden har vi nu en omsättning som uppgår till ungefär SEK 61 billion och där har vi förstärkt rörelsemarginalen så att rullande har vi 5.0%. Att jämföra med helåret 2025 då den uppgick till 4.5%.
Niclas Winkvist: Den här bilden ser ut ungefär som tidigare. Vi har en stor andel av projekten till offentliga kunder, såväl inom Bygg som Anläggning och även inom Industri där beläggning utgör en stor del. Största delen av beläggningsverksamheten är med staten och kommuner som kunder. Det innebär att vi har offentliga kunder som står för mer än halva vår omsättning, uppgår till 55%. Det här känner vi är en stabil, bra och balanserad nivå. Som vi sagt tidigare, att ha den här balansen mellan offentligt och privat bidrar till vår stabilitet och det minskar också konjunkturkänslighet. Det är också så att offentligt husbyggande, anläggningsinvesteringar och även beläggningsverksamheten förväntas att fortsatt vara stabila marknader. De verksamheterna är en större del av vår koncernverksamhet i dag. För koncernen som helhet har vi haft en hög orderingång hittills under 2026. Men tittar vi på det enskilda kvartalet, Q3, så var den något lägre.
Niclas Winkvist: Normalt sett är detta ett kvartal med lägre orderingång. Förra året uppgick den till SEK 10.2 miljarder. I år landade vi något lägre på SEK 9.4 miljarder. Men tittar vi på orderstocken så ser vi att vi har haft en uppåtgående trend på orderstocken. Den ligger fortsatt på en hög nivå. Vi har nu en orderstock för koncernen som ligger på SEK 52 miljarder. Det är SEK 4 miljarder högre än vad den var motsvarande period föregående år då den låg på SEK 48 miljarder. Orderstocken har en god riskspridning över olika affärsområden och produktspektrum. Dessutom innefattar den ett flertal projekt som kommer att löpa under en längre tid. Sedan har vi även de här pågående och tidigare dialogerna med beställare, främst då inom verksamheterna inom Bygg och Anläggning och där man planerar projekt, så kallade föravtal.
Niclas Winkvist: Vi ser att vi har en fortsatt god efterfrågan i de föravtalen och vi har haft ett bra inflöde av projekt som går in i projekteringsfasen. Vi har haft ett antal projekt som har gått ut från föravtal och därmed blivit orderanmälda i kvartalet också och då gått in i produktionsfas. Den stocken av föravtal uppgår nu till SEK 20 miljarder. Tittar vi på orderstocken fördelad över tid så har vi en orderstock för innevarande år, alltså för det fjärde kvartalet, på SEK 12 miljarder som ska utföras under detta år. Men 77% av orderstocken ska utföras 2027 eller åren därefter. Så vi har en bra längd i orderstocken. Om vi går över till kassaflödet. Som nämndes tidigare så hade vi ett starkt kassaflöde i kvartalet. Vi har visat tidigare att vi har ett väldigt tydligt säsongsmönster i vårt kassaflöde.
Niclas Winkvist: Vi har normalt sett svaga eller negativa kassaflöden i de första två kvartalen och sedan sker återhämtningen och starka kassaflöden i det tredje och fjärde kvartalet. Tittar vi då på det tredje kvartalet i år så ser vi att vi har ett starkt kassaflöde. Vi landar in på SEK 1.9 miljarder. Jämför vi med föregående år så ska man ha med sig att i de SEK 2.8 miljarderna så erhöll vi SEK 1 miljard i förlikningen av Mall of Scandinavia. Rensar vi på den och tittar på ett underliggande kassaflöde så var det starkt föregående år, men det kommer in till och med något starkare Q3 i år. Det här medför också att vi får en lägre nettoskuld. Nettoskulden har fortsatt minska. Den ligger nu på SEK 7.2 miljarder, att jämföra med SEK 8 miljarder vid samma tidpunkt föregående år. I vår segmentsnettoskuld ingår projektfinansieringen på den osålda delen av egenutvecklade bostadsprojekt.
Niclas Winkvist: Den uppgår till ungefär SEK 2 billion. Det här gör att vi har en stabil finansiell bas. Vi har handlingsutrymme. Det gör också att vi har förmågan att löpande investera i våra verksamheter. Naturligtvis till stor del de löpande investeringarna inom affärsområdet Industri som utvecklas väl. Vi har också förmågan att i den här mer utmanande bostadsmarknaden starta de rätta projekten i egen balansräkning.
Niclas Winkvist: Då går vi över till målavstämningen utifrån våra externa mål. Jag kommer att gå igenom två av de finansiella målen som är relevanta för detta kvartalet. Vi börjar med rörelsemarginalmålet. Vi har det finansiella målet att vi vill ha en rörelsemarginal överstigande 6%. Vi är en bit ifrån det målet, men tittar vi på rullande tolv månader så ligger vi nu på 5.0%. Vi har haft en stabilitet i rörelsemarginalen även under de här tuffare åren, men vi är i en positiv trend. 5.0%, en bit ifrån det finansiella målet. Nettoskuldsättningsgraden definieras som ett intervall mellan 0.3 och 0.7. Vi anser att inom det här intervallet så har Peab en stark finansiell position. Sen vet vi också att under året så ligger vi normalt sett som högst vid halvårsskiftet och därefter ska vi kunna förbättra det mot årsskiftet. Nu ligger vi i den nedre delen av det här intervallet.
Niclas Winkvist: Vi har en nettoskuldsättningsgrad på 0.4. Därmed lämnar jag över till Jesper Göransson igen.
Jesper Göransson: Vi har ett icke-finansiellt mål att avrapportera detta kvartalet och det är de allvarliga olyckorna som tyvärr sticker ut och går på fel håll. Siffran uppgick till 66 stycken på den senaste tolv månadsperioden. 41 är egen personal och 25 är underentreprenörer. Det här är en utveckling som vi naturligtvis inte är nöjda med. Avvikelserna är inte jämnt fördelade inom företaget heller, utan det är där vi naturligtvis riktar våra insatser och genomför dem. Sen ska vi ha med oss också i sammanhanget att vi ser andra nyckeltal inom det här området som har en mer positiv utveckling, till exempel antalet olyckor som leder till längre än fyra dagars frånvaro som minskar. Det är just det här målet som vi mäter på de allvarliga olyckorna är på en för hög nivå. Det var sista målet som vi stämmer av det här kvartalet.
Jesper Göransson: Då återstår det för mig att summera Peabs Q3 2026. Marknadsutsikterna på den nordiska bygg- och anläggningsmarknaden är i stort sett oförändrade jämfört med de vi lämnade förra kvartalsrapporten. Det pekar på höga och till viss del ökande investeringsnivåer. Vi ser en fortsatt tillväxt och vi stärker vårt resultat och vi får en ökad marginal. Vi har en lite lägre orderingång i kvartalet efter två höga kvartal dessförinnan, men vi har en hög nivå på vår orderstock. Ett starkt kassaflöde som medför en nettoskuldsättningsgrad som ligger i den lägre delen av vårt skuldsättningsintervall. Vi tycker oss få bredd i den affärsmix som vi har med fyra fristående affärsområden som kan samverka och den starka lokala förankring som vi har. Känner oss väldigt väl i den marknad som vi befinner oss i. Det var Q3, Juha.
Juha Hartomaa: Stort tack för det, Jesper och Niclas. Då är vi redo för frågor. Då vill jag bara upprepa att om ni vill ställa en fråga så trycker ni fyrkant 5 på telefonen och sen drar ni tillbaka frågan genom att trycka fyrkant 6. Det kan vara en liten paus där medan frågorna registreras. Ni kan även ställa frågor skriftligen via webbsidan och då läser jag upp frågorna direkt till Jesper och Niclas. Då är vi redo för vår första frågeställare. Varsågod.
Juha Hartomaa: Nästa fråga kommer ifrån Julia Sundvall från ABG Sundal Collier. Varsågod.
Julia Sundvall: Hejsan, hör ni mig?
Jesper Göransson: Ja, vi hör dig.
Julia Sundvall: Toppen. God förmiddag. Jag har ett par frågor. Jag tänkte börja på Industri. Jag tänkte fråga, marginalen här är väldigt stark i kvartalet. Hur mycket skulle ni säga kommer från volym? Att ni lyckas få kapaciteten att fungera på ett bra sätt? Är det priserna som går upp eller mixen? Vad skulle ni säga driver den starka marginalen i kvartalet? Och är det uthålligt in i 2027 eller finns det någon one-off-komponent i det hela? Eller hur ska man tänka där?
Jesper Göransson: Jag kan börja så kan Niclas fylla på om det är något jag missar där. Om vi tittar på det så kan vi säga att hela Industri affärsområdet visar en stark utveckling. Tittar man på beläggningsverksamheten och Asfalt så är det en hög marginal inom Swerock/Asfalt. Volymerna har gått ner lite grann, framför allt i Finland där vi har haft ett antal år med stora extraanslag som har försvunnit som jag nämnde innan. Men prisbilden har gått upp, som kompenserar för det, vilket gör att vi ökar intjäningen. Sedan finns det en komponent till och det var att vi i fjol gjorde en omstrukturering i Norge inom beläggningsverksamheten, där vi tog ett antal engångskostnader för att vi stängde ner och avyttrade vissa tillgångar där. De negativa engångsposterna finns inte med i år. Det är en sådan grej som man ska ha med sig.
Jesper Göransson: De framåtblickande prognoserna går vi inte in på, utan vi konstaterar att här finns en stabil och hög efterfrågan.
Julia Sundvall: Absolut. Om man tittar framåt, går ni på fullt kapacitetsutnyttjande nu och kräver, om ni ska fortsätta växa ännu mer, att ni investerar ännu mer då? Eller ska ni växa mer inom den kapacitet ni har i dag?
Jesper Göransson: Att vi ligger på full kapacitet vill jag inte påstå, utan där finns en förmåga att växa vidare. I vilken omfattning vill jag inte heller kommentera. Men nej, vi är inte kapacitetsstopp.
Julia Sundvall: Toppen. Sen tänker jag på Bygg. Ni har varit en jättestark orderingång under året, lite svagare i år. Eller lite svagare under det här kvartalet. Men om du tittar på orderboken, finns det någon form av mixeffekt vi bör ha med oss när det gäller marginalen framåt in i 2027? Eller någon form av effekter som man inte tänker på i dag?
Jesper Göransson: För det första så tycker jag att Byggs orderingång för kvartalet var i princip oförändrad om jag kommer ihåg rätt jämfört med i fjol. Det är Anläggning som är lite lägre. Om man tittar på mixen i orderboken så har vi framför allt sett en förskjutning på Anläggningssidan in mot de tyngre, längre infrastrukturprojekten. I övrigt är det den bilden jag visade på tidigare som nu är anpassad. Bostäder är lägre än tidigare, men det är ganska jämnt fördelat. Man kan inte se att det är något enskilt segment som sticker ut jämfört med något annat ur ett lönsamhetsperspektiv. Det brukar tendera att se ganska likartat ut. Har du någonting att lägga till Niclas?
Niclas Winkvist: Nej, det stämmer.
Julia Sundvall: Toppen. Tack så mycket. Ha det bra.
Juha Hartomaa: Tack.
Juha Hartomaa: Tack så mycket för det, Julia. Då släpper vi fram nästa frågeställare. Varsågod.
Juha Hartomaa: Nästa fråga kommer ifrån Stefan Andersson från Danske Bank och Danmark-Sverige Filial. Varsågod.
Stefan Andersson: Tack. Två frågor från mig. Kommentarerna kring bostäder, du pratade om att du ser ljus i tunneln och lite förbättringar. Jag hade hoppats på lite mer sålda enheter i kvartalet. Jag fattar att en stor andel var hyreskåken, men jag hade ändå hoppats på lite mer. Ska vi tolka in det som att det säsongsmässigt är Q3-svagt vad gäller aktivitet juli och augusti? Att man inte har mäktat mer. Är det så vi ska tänka? Förstår du min fråga? Jag tycker inte jag ser det du säger i siffrorna.
Jesper Göransson: Jag förstår. Sen är jag inte så säker på att jag kan svara på ett sätt som du är nöjd med. Men en faktor är att Q3 alltid är påverkat av semester. Det är ett lägre kvartal. Det görs färre transaktioner på bostadsmarknaden. Det är väl det ena. Det andra är, Niclas Winkvist kan det bättre, att vi har haft ett fallande stock att sälja på. Vi har produktionsstartat mer, så just nu har vi ett ökat antal bostäder och produktion. Men det som är de facto säljbart har kanske minskat. Eller hur har det sett ut?
Niclas Winkvist: Det spelar in att vi naturligtvis har gått från de höga nivåerna till lägre bostäder i pågående produktion. Sen blir det naturligt så att när vi nu är i en uppåtgående fas så är försäljningsnivåerna lägre i tidiga faser i de projekten. Men det är också någonting som vi är fullt medvetna om i dag. Dels så startar vi egen balansräkning, men även tidigt i projekten så är det lägre försäljningsgrader än historiskt. Det brukar lösa sig när det närmar sig avslut på projektet. Men där är inte vi rent strukturmässigt nu.
Jesper Göransson: Nej, det är precis. Sen kan man säga att om man tittar på det så har jag inte hört eller sett att det är någon dramatisk skillnad, vare sig upp eller ner, vad gäller utvecklingen på marknaden jämfört med tidigare kvartal. Det är ungefär likartat. Det dyker upp ett bra intresse på bra projekt i storstäder och i bra mikrolägen och så vidare. Det är ingen stor skillnad. Sen har de nya bolånereglerna på marginalen hjälpt till lite grann i vissa projekt. Nu kommer det in en ränteoro igen. Så får vi se var det tar vägen. Men jag tycker ändå att den stabiliteten som vi har pratat om innan består, och det är utifrån den vi jobbar.
Stefan Andersson: Super, tack. Orderingången är lite ner year-on-year, men det har varit en fenomenal orderingång tidigare kvartal under året. All respekt för att det ligger mycket pris i det också. Ni har mycket fas två. Nu dunkar den upp till SEK 20.5 billion trots att ni har plockat över en del därifrån. Men jag är nyfiken: nu var det en fråga på kapacitet på Industri, men om vi bara tar Bygg Anläggning. Ser ni något kapacitetsproblem där att ni avstår lite i offertgivning för att ni inte vill ta på er mer? Eller tycker ni fortfarande att ni har utrymme? Min fråga är: när jag läser orderingången från er, det ni pressreleasar under kvartalet, ska jag tänka att det är marknad vi ser där? Eller finns det också en tendens att ni måste hålla igen på vissa områden? Det är min fråga.
Jesper Göransson: Om vi tar det på det generella planet och börjar med Bygg, för man får titta på Bygg per sida. Så kan man säga att nej, där upplever jag inte att vi har någon kapacitetsbrist eller i närheten av något tak där. Det gör jag inte. Jag gör det faktiskt inte heller inom Anläggning. Däremot ser det ut som så att vi har vuxit på Anläggningssidan väldigt kraftigt de sista åren, framför allt på tung infra. Jag bara noterar att vi har vuxit mycket. Jag säger inte att vi är kapacitetstaket där heller. Men för oss är det extremt viktigt att i alla vägen, oavsett om det är på Bygg eller på Anläggning. När vi går in i de här projekten så ska vi alltid ha en organisation på plats. Och det står före volym. Det där ska man ha med sig i en marknadsmiljö som växer kraftigt.
Jesper Göransson: Det finns naturligtvis konkurrenter som till vissa delar också vill växa, man jagar samma kompetens. I vissa delar så kan det väl ha börjat uppstå en mer utmanande situation utan att säga att vi är kapacitetstaket.
Stefan Andersson: Jag ska komma på en till sista fråga. Ni har jättestarkt balansräkning nu igen. Ni har tidigare pratat lite grann om att ni kan tänka er, för ni har gjort lite förvärv också. Nu börjar vi komma lite upp i konjunkturen. Jag gissar att en del säljare kanske börjar få lite självförtroende. Hur ser ni på möjligheterna att försöka göra några transaktioner framåt?
Jesper Göransson: Vi tittar alltid på saker och ting som dyker upp och som rör sig. Men vi tycker att när vi har tittat på det som har varit ute så känns det som att multiplarna är för höga. Vi har valt att avstå från ett antal olika vägar framåt. Det där slår upp och ner. Den sista tiden har vi sett en ökad oro med minskade börsnoteringar där man drar i handbromsen och så vidare. Vi får väl se vad som händer framöver. Vi har en stark finansiell kapacitet, vilket gör att vi kan fortsätta titta på olika alternativ. Förvärva eller som Niclas var inne på innan, vi investerar naturligtvis i vår egen verksamhet, men också på förvärv pågående. Vi har en förmåga att kunna dela ut pengar eller återköpa aktier. Det där tittar vi på från vecka till vecka.
Stefan Andersson: Tack!
Juha Hartomaa: Tack. Tack Stefan för det. Jag tror vi kan släppa fram en till frågeställare.
Juha Hartomaa: Nästa fråga kommer ifrån Erik Granström från DNB Carnegie. Varsågod.
Erik Granström: Tack så mycket och god morgon. Jag hade egentligen två frågor. Den första gäller kassaflödet i Q4. Hur ser ni på det givet transaktioner som ni annonserat, men också kanske eventuella återköp? Vad ser ni för drivare för kassaflödet i sista kvartalet?
Jesper Göransson: Utan att ge några prognoser, för det gör vi inte på kassaflödet heller, går vi tillbaka till det säsongsmönster som vi har. Den stora kassagenereraren som skiljer sig över året är Industri. Det ser vi att här i Q3 är Industri den som bidrar väldigt tydligt till kassaflödet. Normalt sett så är det så även i det fjärde kvartalet. Vi kan inte säga mer än att det normala är det mönster som vi har vad gäller kassaflödet. Oftast lätt negativt första 2 kvartalen och sen ska vi ha starka kassaflöden i det tredje och fjärde kvartalet. Utan att ge en prognos på det. Om vi sen går in på återköpen, hur det ser ut med den. Vi har ett pågående mandat på SEK 500 miljoner. Det går också att se att vi har utnyttjat ungefär SEK 400 miljoner av det.
Erik Granström: Okej, så vad gäller de fastighetstransaktionerna som ni annonserat på att de nätade ut varandra i fjärde kvartalet rent kassaflödesmässigt. Det finns ingen periodiseringsskillnad där?
Jesper Göransson: Om vi går på den annonserade transaktionen som vi räknar med ska ske i fjärde kvartalet så kan man säga att de i mångt och mycket nätar ut varandra och att de går samtidigt. Ja.
Erik Granström: Tack. Min nästa fråga var egentligen kring de koncerngemensamma kostnaderna. Skulle ni kunna förklara lite vad de består utav just nu och vad som skiljer sig om man tittar på dem nu jämfört med under 2025? För de är klart högre, alltså EBIT-resultatet jämfört med föregående år. Sten, är det den nivån vi ser nu på rullande 12 är vad vi bör räkna med framöver?
Jesper Göransson: Ja. Om vi ska gå in på det som hamnar på den raden koncerngemensamt. Vi har en stor stock av koncerngemensamma kostnader och normalt sett så utfördelas de till våra verksamheter. Men där blir alltid en residual som hamnar på koncernnivån och där ingår även olika typer av moderbolagskostnader. Det som har jämfört med tidigare perioder lett till fördyringar kan man säga att
Niclas Winkvist: Det finns inslag som är IT-relaterade, IT-säkerhetsrelaterade som ökar, där vi har en ganska stor systemuppbyggnad i dag. Även systemutveckling på IT-området som ska leda till ökad produktivitet och effektivitet. Där är det normalt sett att där kommer kostnaderna först och sedan kan man hämta hem effektivitetsvinsterna i efterhand. Den andra komponenten som påverkar är att 2024 så införde vi LTI-program för ungefär 600 ledande befattningshavare eller nyckelpersoner i koncernen. Första året hade vi ett pågående program, andra året två och nu är vi uppe i tre pågående program som kommer att vara maxnivån. Vi kommer sedan rulla ut program och antagligen starta ett nytt. Men det har också inneburit att det har uppkommit en merkostnad som ligger på den här raden. Men man kan säga att den är uppe på sin maxnivå nu, för nu har vi tre program i gång.
Erik Granström: Okej, men då betyder det att ni ser att de här ökade IT-kostnaderna och de tre program som löper nu, det här bör fortsätta då även om naturligtvis IT-investeringarna ska sedan mynna ut i bättre lönsamhet i de övriga enheterna. Är det så vi ska se det över tid?
Niclas Winkvist: Ja, vad gäller LTI-programmen, de kommer inte att öka i volym, utan nu stabiliseras de på tre program. Men det kommer att vara tre program även i framtiden.
Erik Granström: Okej, tack. Det var mina frågor.
Niclas Winkvist: IT-kostnaden tycker jag är rätt som du säger att där finns en ökad nivå där, men det ska ge en effektiviseringseffekt på andra delar.
Juha Hartomaa: Tack Erik för det. Vi släpper fram en till frågeställare. Varsågod. Nästa fråga kommer ifrån Keivan Shirvanpour från SEB. Varsågod.
Keivan Shirvanpour: God morgon. Jag har två frågor. Det första är gällande förvärvet av The Front. När ni nämner att det finns utvecklingspotential, skulle ni kunna konkretisera lite vad ni planerar att göra med den här fastigheten? Kanske lite hur mycket ni förväntas investera och sedan lite vad den långsiktiga agendan är med det här förvärvet?
Niclas Winkvist: Ja, det kan vi göra. Det finns två aspekter på den affären, eller egentligen tre. Om vi börjar med själva avyttringen i Göteborg så är det en fastighet som är avyttrad, den är uthyrd och vi har inga ytterligare utvecklingsmöjligheter, vare sig i fastigheten eller runt om. Den är en klar exit. Den har vi sålt. Vad gäller förvärvet av kontorsfastigheten i Finland så är det en ganska stor vakans. Vi har en fastighetsorganisation på plats i Finland som för närvarande inte tittar på särskilt många nya kontorsprojekt. Utan då tycker vi att det finns en bra vits i att den organisationen ska kunna omedelbart ta tag i och börja jobba med den vakansfrågan i den fastigheten. Så där finns en omedelbar åtgärd som kan ge en bättre möjlighet. Sedan äger vi byggrätter runt om den befintliga fastigheten där vi kan bygga ytterligare kontor.
Niclas Winkvist: Där ser vi möjligheter att kunna både samverka mellan befintlig fastighet och eventuellt nya fastigheter beroende på hyresgäster, men också att kunna successivt börja utveckla det området vidare och göra paket. I sin förlängning, precis på samma sätt som med allt annat egentligen, när det där är färdigutvecklat eller man når en viss tröskel, vad det nu kan vara, så ska de där fastigheterna avyttras.
Keivan Shirvanpour: Lisa, hur mycket tror ni att det kan behöva investeras i den här fastigheten?
Niclas Winkvist: Vad gäller den första delen, det vill säga att fylla upp vakanserna, så är det småpengar. Det kan vara hyresgästanpassningar. Det är småpengar. Projekten runt om kan vara ganska stora. Jag kan inte det, men det är ett antal SEK 100 million som det innebär. Men där är vi inte nu och vi är inte riktigt där i konjunkturen heller, utan det där kommer nog komma lite längre fram. Nu är det första fokuset att hitta uppsidan i att fylla vakansen i fastigheten.
Keivan Shirvanpour: Bra. Min andra fråga är gällande bostadsutvecklingen. Kanske vi kan utveckla lite hur marginalen kan gå från 2.7% förra kvartalet till 8.5% nu. Är det de här projekten som har konverterats? Är det så att de har väldigt hög upparbetningsgrad? Kan man då kanske se det lite som temporärt? Eller hur ska man se på den här marginalutvecklingen mot förra kvartalet?
Niclas Winkvist: Det är Niclas här. Man kan säga att den är tvådelad. Dels har vi de starterna av projekten som kommer här i kvartalet. Där är en bättre marginal i dem än i de som låg i produktion tidigare. Det är också så att de som går direkt till produktion får en ganska hög upparbetning i inledningen i och med att det sker en matchning. Sen är det det andra att allteftersom på de här låga nivåerna får det här ganska stor effekt, där vi inte har så mycket i produktion. Det innebär också att vissa av de mer utmanande projekten går ur produktion och sen byts de ut mot nya projekt som har bättre marginal. Då blir det stora slag. Då ska man ha med sig det stora slaget i det enskilda kvartalet.
Niclas Winkvist: Vi tittar väldigt mycket på det rullande och där ser vi att vi har en positiv utveckling, men det är ändå inte de dramatiska siffrorna.
Jesper Göransson: Det är som du säger Niclas, att den tekniken vi använder när vi startar vissa projekt i egen bok. Under den perioden när vi bygger egen bok så är det nollavräkning. Det finns en latent uppbyggd avräknad vinst. När vi konverterar det och det går ut i bostadsrätter så får vi fram hela det befintliga resultatet som upparbetats under hela tiden projektet har varit igång. Så det blir lite slag här.
Niclas Winkvist: Bra. Tack så mycket då, Magnus.
Juha Hartomaa: Perfekt. Tack så mycket, Keivan. Då ser det ut som att det var dagens sista fråga. Då får vi tacka er så mycket för deltagandet och passa på att hälsa er välkomna till nästa presentationstillfälle som är den 3 februari nästa år. Då representerar vi bokslutskommunikén för 2026. Sen vill jag också passa på att uppmärksamma er på att vi den 18 februari nästa år, alltså 2027, håller en kapitalmarknadsdag. Notera det och anmäl er gärna redan nu till den. Har ni frågor så är ni välkomna att föra det till oss. Med det tackar vi för dagens presentation och önskar er en fortsatt trevlig vecka.
Niclas Winkvist: Tack så mycket. Tack!
