Q2 2026 Eolus Aktiebolag (publ) Earnings Call
Speaker #1: 2026 report presentation. We will begin with a presentation, and eventually the regeringsbildning. Jag är mycket glad över att vi under kvartalet stärkte organisationen, med en ny Head of Power Markets, en ny Head of Commercial, och en ny Country Manager för Finland.
Speaker #1: Så Cecilia, Anna och Antti kommer att hjälpa oss att vässa våra projekt för optimalt värdeskapande i en föränderlig marknad. Vi har en stabil finansiell position, vilket sätter särskilt fokus på disciplinerad kapitalallokering i ledningens och styrelsens arbete framåt.
Speaker #1: Jag bläddrar till sidan 7. Centennial Flats, beläget i Arizona, USA, är EU:s första sålda hybridprojekt med solkraft och batterilagring. Projektet omfattar ungefär 500 MW sol och 267 MW batterilagring, och väntas vara fullt driftsatt före årets slut.
Speaker #1: Det kommer att vara ett av de största projekten på hela den amerikanska marknaden. Det här projektet sålde Eolus 2022; vi har alltså inte byggt det, utan vi har utvecklat det och sålt projekträttigheterna och har fått betydande intäkter genom milstolpsbetalningar under 2023–2024 och nu under 2026.
Speaker #1: Under sommaren uppnådde projektet driftsättning för 2 av sammanlagt 3 faser, vilket utlöste nya betalningar till EULIS. Så vi har fått in sammanlagt 25 miljoner dollar hittills på kontot under det tredje kvartalet, och vi förväntar oss att ha en positiv nettoeffekt på både rörelseresultat och kassaflöde på ungefär 20 miljoner dollar i det tredje kvartalet.
Speaker #1: I samband med att vi, de här betalningarna, så kunde vi också höja prognosen för de återstående intäkterna från projektet. Så det innebär att de prognostiserade, nu totala, bruttointäkterna uppgår till 146 miljoner dollar, varav vi har fått 134 redan, och vi förväntar oss alltså ytterligare 12 miljoner dollar i bruttointäkter från projektet tills det är färdigställt.
Speaker #1: Projektlistan på sidan 8 visar våra mest mogna och kommersiellt prioriterade projekt, med en samlad kapacitet om 1,2 GW. De sålda projekten Pinava och Fageråsen är under etablering. Fageråsens ägare fattade efter kvartalets utgång investeringsbeslut om en samlokaliserad batterianläggning vid projektet.
Speaker #1: Och det beslutet sätter ytterligare framtida milstolpebetalningar till EULIS. Jag lämnar med det över till Katarina för en närmare genomgång av kvartalssiffrorna.
Speaker #2: This is the operator speaking. Katarina, you are on mute. Please unmute your microphone.
Speaker #3: Vi ber om ursäkt för det. Tack så mycket, Per, och hej till alla som är med oss här i dag. Jag börjar på sidan 10.
Speaker #3: Nettoomsättningen uppgick till 12 miljoner kronor, jämfört med 364 under andra kvartalet 2025. Rörelseresultatet uppgick till minus 64, att jämföra med minus 74 föregående år.
Speaker #3: Och det ger oss ett resultat per aktie på 2 kronor och 40 öre, minus alltså. Soliditeten stärktes till 65 procent, jämfört med 59 procent vid motsvarande tidpunkt föregående år.
Speaker #3: Så går vi vidare till sidan 11, och där visar vi kvartalets siffror i ett längre perspektiv. Och eftersom vi som renodlad utvecklare oftast realiserar värde i större transaktioner, så varierar resultatet kraftigt mellan kvartal och räkenskapsår.
Speaker #3: Rörelseresultatet är känsligt för tidpunkten för projektförsäljningar och intäktsredovisning. Och rörelsekapitalet påverkas av tidpunkten för avyttringar och av investeringar i projekt under utveckling och etablering.
Speaker #3: Och nettoskulden varierar med projektens kassaflöde. På sidan 12 så ser vi resultaträkningen för årets andra kvartal. Vi hade inga projekttransaktioner eller milstolpesbetalningar under kvartalet.
Speaker #3: Men Asset Management bidrog positivt till både nettoomsättning och rörelseresultat. Andra externa kostnader och personalkostnader fortsatte att minska i linje med kostnadsbesparingsprogrammet. Rörelseresultatet uppgick till minus 64 miljoner kronor och periodens resultat till minus 60 miljoner kronor.
Speaker #3: Och detta beror i huvudsak på att inga transaktioner skedde under kvartalet. På sidan 13 syns förändringarna i balansräkningens tillgångssida från första till andra kvartalet.
Speaker #3: Och totala tillgångar minskade från 2 miljarder 347 miljoner till 2 miljarder 64 miljoner kronor. Och den största enskilda förändringen var att likvida medel minskade med 294 miljoner, och det är främst till följd av obligationsåterköpet och betalningar av leverantörsfakturor som är relaterade till Rocaseca, som avytrades under första kvartalet.
Speaker #3: Och andra amerikanska projekt där vi har gjort leverantörsbetalningar för, och investeringar i projektutveckling. Vidare, på sidan 14, så visas förändringarna i eget kapital och skulder.
Speaker #3: Och obligationsåterköpet på cirka 74 miljoner minskade de räntebärande skulderna, och därmed vår ränteexponering. Och rörelseresultatet för andra kvartalet bidrog till en minskning av eget kapital.
Speaker #3: Och vid kvartalets slut så uppgick soliditeten till 65 procent. Och på sidan 15 så ser vi kassaflödet under kvartalet. Vi hade ingående likvida medel på 1 miljard kronor och utgående likvida medel på 706 miljoner kronor.
Speaker #3: Och kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital uppgick till minus 67 miljoner, och kassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till minus 154 miljoner.
Speaker #3: Och som redan nämnts, är dessa flöden främst relaterade till Rocaseca och andra amerikanska projekt. Och obligationsåterköpet uppgick till, eller påverkade kassaflödet med 74 miljoner kronor.
Speaker #3: På sidan 16 har vi en översikt över projekt under etablering. Och Timmel är för närvarande det enda projektet under etablering på Eolus egen balansräkning.
Speaker #3: Pineva är ju avyttrat och intäktsredovisas utifrån förutbestämda milstolpar och projektledningstjänster i takt med genomförandet av byggnationen. Vi har haft en ökning i orderboken; den har ökat med 290 miljoner, och utgående sista juni var orderstocken på 510 miljoner kronor.
Speaker #3: Och det är främst relaterat till Centennial Flats, som Per har gått igenom. Och med det så lämnar jag över ordet till Per igen.
Speaker #1: Tack, Katarina. Vi går nu vidare till frågestunden. Thank you all for calling into this webcast. We will now proceed to Q&A, during which you are welcome to ask verbal or written questions in either Swedish or English.
Speaker #2: We will now open up for questions. To ask a question, press star 5 on your telephone to enter the queue. When it's your turn to speak, press star 6 to unmute your microphone.
Speaker #2: We have a question from Mattias Ehrenborg at Redeye. Please go ahead.
Speaker #1: Ja, hallå, Mattias Ehrenborg här från Redeye. Jag hoppas att ni kan höra mig nu. Jag tänkte bara börja med att höra — när jag upprepar värderingen av milstolparna här kopplat till Centennial Flats, så var det verkligen otroligt positivt och, för min del i alla fall, lika oväntat.
Speaker #1: Så som vi förstår det, så är det kopplat till positivt utfall relaterat till de här tax credits i USA som ligger bakom det här.
Speaker #1: Ser ni potential för liknande positiva utfall kopplat till tax credits för andra projekt i amerikanska projektportföljen?
Speaker #2: Tack, Mattias. Ja, det var verkligen positivt för oss. Om man tittar tillbaka på hur vi kommunicerade när vi sålde projektet så hade vi ett väldigt stort spann för prognos för intäkter.
Speaker #2: Med Trump, där det mest gynnsamma skulle vara om projektet fick erhålla maximala skattekrediter. Med den andra Trump-administrationens återkomst så blev ju det betydligt mer osannolikt.
Speaker #2: Men vi har projektet, det hamnade absolut i den övre delen av det spannet, vilket var mycket positivt naturligtvis. Vi har inga projekt eller pågående projekt eller gjorda transaktioner där vi kan förvänta oss några motsvarande sådana stora positiva överraskningar.
Speaker #2: Generellt sett kan man säga, på den amerikanska marknaden, att det är en stor stress och ett snabbt race för att färdigställa projekt inom skattekreditssystemet.
Speaker #2: Och det försöker vi naturligtvis positionera oss för med vår nuvarande projektpipeline.
Speaker #1: Ja, jag förstår. Väldigt bra svar. Om man knyter an lite till det så har ni gjort flera väldigt framgångsrika transaktioner just i USA. Och kikar man i ert projektportfölj då så är det väl kanske SeaFlower som är nästa projekt att avytras.
Speaker #1: Jag tänkte höra lite: Hur ser det ut i den amerikanska projektportföljen? Vad kan tänkas avytras inom de kommande 12 till 18 månader? Och hur ser det ut för just SeaFlower specifikt, om man kopplar till det här racet som du nämner?
Speaker #1: Att få den här lättnaden.
Speaker #2: Ja, det är ju ett race för att få alla tillstånd på plats, och att det – som i Europa – näta anslutningar och villkor och tidplaner för näta anslutningar är väldigt avgörande.
Speaker #2: För SeaFlower så räknar vi med att nå Ready to Build under 2027. Projektutväxlingen går bra, skulle jag säga, tillståndsgivning. Det går framåt när det gäller nätanslutning.
Speaker #2: Men om det utvecklas positivt, så räknar vi alltså med att kunna — det är rimligt att räkna med en transaktion under 2027.
Speaker #1: Okej, ja. Jag förstår. Om man hoppar över till den svenska marknaden så är väl Ölmen det projekt som är nästa att nå "Ready to Build".
Speaker #1: Och det är väl ett projekt som har varit under utveckling under väldigt många år, under lång tid, där både kapacitet och teknologier har breddats med tiden då.
Speaker #1: Jag har noterat, som sagt, att det förändras var 'Ready to Build' här i H2 26. Vilka tillstånd är det som återstår här, och hur ser den förväntade tidsplanen ut för en transaktion, skulle du säga?
Speaker #2: Ja, det är ett projekt som vi har jobbat med under väldigt lång tid, säkert minst 15 år. Vilket visar utmaningarna i den här branschen och komplexiteten, och hur lång tid det tar.
Speaker #2: Det allra, allra mesta är lagerkraftbundna tillstånd, och vi har kommit en bit med elanslutning för projektet, så det är helt rätt i att det är projekt som är högt upp på vår radar och som vi fokuserar på att ta till marknaden.
Speaker #1: Och ett annat projekt som verkligen sticker ut i portföljen, framför allt sett till storlek då, är ju Valpene Lettland, 240 megawatt. Om jag inte minns fel så såldes Pineva i Q2 2025.
Speaker #1: Men i samband med den här Q1-rapporten 2025, det var väl kanske i maj, misstänker jag, så förväntar ni att nå Ready to Build-status då för det projektet i H2 2025?
Speaker #1: Så att ni avyttrar det då innan förväntad Ready to Build-status, om man säger. Och ni säger att Valpene är i sen projekteringsfas och förväntas nå Ready to Build då i H1 2027.
Speaker #1: Hur kan man se på den här återstående tidslinjen för både tillstånds- och försäljningsprocessen, om man säger?
Speaker #2: Ja, för Valpene så skulle jag säga att vi har erhållit alla de viktigaste tillstånden genom motsvarande miljötillståndet. Sedan, i valpstadiet, så är det ganska detaljerade bygglov—tekniska, som är av mer teknisk karaktär—som man ska få på plats när man liksom har valt tekniska specifikationer.
Speaker #2: Vi har säkrat elanslutningen och har exklusivitet till den genom att ha tecknat upp oss för elanslutningen, så det är ganska väl avancerat, skulle jag säga.
Speaker #2: Och det är ett riktigt stort projekt, absolut. Det är stort för en så liten marknad som Lettland, vilket i förhållande alltså till landets elkonsumtion påverkar projektets förutsättningar en del.
Speaker #2: Men ett riktigt, riktigt bra projekt. Mindre resursmässigt och produktionsmässigt.
Speaker #1: Ja, det ser verkligen ut att vara ett fint projekt. Och jag misstänker också, givet storleken framför allt och också kanske på den relativt lilla marknaden, så kanske det inte finns alltför många köpare, eller att köparna i alla fall är större.
Speaker #1: Men kanske färre då än vad det finns av mindre projekt. Jag misstänker att det kanske inte är helt orimligt att det skulle landa i samma köpare som för Pineva.
Speaker #1: Men det är förstås en spekulation. Men skulle det i så fall kunna vara något som underlättar en transaktion, tror ni? Eller skulle det kunna göra att det går snabbare att nå ett avslut på en transaktion, eller är det lite för spekulativt?
Speaker #2: De baltiska, stadsägda energibolagen är naturligtvis en kategori av väldigt naturliga ägare till den här typen av tillgångar. Vi ser ett stort fokus och intresse för frågor som rör försörjningstrygghet i baltstaterna.
Speaker #2: Särskilt efter att de de senaste åren har kopplat bort sig från det ryska nätet, både rent fysiskt och handelsmässigt. Och det underlättar naturligtvis att man har gjort en transaktion tidigare med en part.
Speaker #2: Det gäller ju generellt att återkommande affärer ofta är snabbare att göra, även om de statliga bolagen kanske inte alltid är de snabbaste.
Speaker #1: Nej, jag förstår. Jag förstår. Jag tänkte hoppa till balansräkningen här. Är nettokassan fortsatt god och borde kunna växa rejält här under det kommande året då, givet alla potentiella kassaflöden, dels från milstolpar men också eventuella projektförsäljningar.
Speaker #1: Och om jag inte minns helt fel så har ni möjlighet att förtidsinlösa obligation här i maj 2027, och borde kunna kanske refinansiera bolaget då i samma veva.
Speaker #1: Samtidigt, under de senaste åren, så har ni haft ett mandat för aktieåterköp. Jag tänkte bara höra lite hur ni ser på dels kapitalstruktur och kapitalallokering, men också distribution till aktieägare framåt här.
Speaker #2: Ja, det stämmer ju att vi har en god kassaposition, över 700 miljoner i kassan, och en nettokassa på en bit över 200 miljoner.
Speaker #2: Kapitalallokering är ju generellt sett naturligtvis viktiga frågor för både styrelse och ledning. Vi har ju vissa begränsningar i obligationsvillkoren för utdelning, vilket hindrade oss från att lämna utdelning under 2026, beroende på de nedskrivningar vi tvingades göra av offshoreprojekten i Q4 2025.
Speaker #2: Vi manövrerar naturligtvis för att skapa oss bästa möjliga handlingsutrymme för refinansiering under början av 2027, och vi har våra finansiella mål om minst 15 procent avkastning på eget kapital och ett soliditetsmått på minst 30 procent.
Speaker #2: Och det senare är vi ju klart över, så att naturligtvis så är ju värdeöverföring till aktieägarna högt på agendan. Aktieåterköp behandlas på samma sätt som utdelning under obligationsvillkoren.
Speaker #1: Just det. Ja, men det är bra, och en avslutande fråga här från min sida. Fageråsen, ni nämnde här under presentationerna att köparna av projektet tog FID för batterianslut eller batteriprojekt kopplat till Fageråsen.
Speaker #1: Är det rimligt att tro att det kommer en milstolpsbetalning just i Q3, eller kan tajmingen vara annorlunda?
Speaker #2: Ja, vi har inte sagt någonting om tajmingen för betalning, utan bara konstaterat att det kommer ge ytterligare milstolpsbetalning till Eolus.
Speaker #1: Ja, jag förstår. Jag förstår. Ja, det var sista frågan jag hade där. Jag tackar för alla svaren här, även om det är lite långdraget.
Speaker #1: Så tack för det.
Speaker #2: Tack Mattias.
Speaker #3: We have no more phone questions at this time. As a reminder, if you'd like to ask a question, please press star five on your telephone to enter the queue.
Speaker #3: In the meantime, while the queue builds up, we will move over to written questions. So I'll hand the word back to Eolus.
Speaker #4: Tack. Det här är Harald Kvalle Björkman. Investor Relations Manager på Eolus. Jag kommer läsa. Par av de skrivna frågor vi skriftliga frågor vi har kommit in som har kommit in.
Speaker #4: Från Mattias Karlsson på DNB Carnegie. Han skriver: "Under ett kvartal utan projektförsäljningar redovisade projektutvecklingen en rörelseförlust på 68 miljoner kronor. När besparingsprogrammet är fullt genomfört, vilken kvartalsvis nivå bör vi räkna med för kassapåverkande rörelsekostnader och rörelseförlust under ett kvartal utan projektförsäljningar?"
Speaker #2: Tack för det. Vi har sagt att kostnadsbesparingsprogrammet syftar till att minska rörelsekostnader med 60 miljoner kronor per år jämfört med 2025. Vi hade ett och då tittar vi på raderna för övriga externa kostnader och personalkostnader.
Speaker #2: Vi hade det ingångsvärde då på utfallet för 2025 på 327 miljoner, så vilket då skulle minus 60 miljoner skulle då innebära att vi ska landa på högst 267 miljoner för 2026.
Speaker #2: Och det innebär ju då en takt på genomsnittligt 67 miljoner kronor per kvartal. Och till det så kommer vi naturligtvis alltid ha en del projektutvecklingskostnader som kostar för oss varje månad, men som är ganska...
Speaker #2: Beroende av vilket, ja, vilken fas och vilken volym vi har i projektutveckling.
Speaker #4: Vi har ytterligare en fråga från Mattias Karlsson på DNB Carnegie. Frågan lyder: "Hur prioriterar ni idag mellan investering i projektportföljen, ytterligare återköp av obligationer, utdelning och återköp av egna aktier?" Vilken lägsta likviditetsnivå och vilka lägsta projektavkastningskrav måste vara uppfyllda innan kapital kan återföras till aktieägarna?
Speaker #2: Investeringar i projekten och prioriteringen där styrs ju främst av det övergripande avkastningsmålet, och 15 procent på eget kapital, och översätts ju internt till IRR-mål.
Speaker #2: Över likviditet som vi inte kan avkasta kortsiktigt måste vi kunna placera, och man kan säga att det är ju få placeringar som kan avkasta så mycket som att köpa tillbaka av vår egen obligation, och det var därför vi gjorde det inom Q2, för att både minska, ja, minska väntade räntekostnaderna och.
Speaker #2: Räntenettot. Och Eolus har under minst 15 år alltid lämnat utdelning till aktieägarna, förutom då avseende året 2025, så det är ju naturligtvis målet att komma tillbaka till det här så snabbt som möjligt.
Speaker #4: En avslutande fråga från Mattias Karlsson. Ni beskriver marknaden som avvaktande. Vad har konkret förändrats sedan Q1 när det gäller köparnas intresse, avkastningskrav, möjligheten att teckna elköpsavtal och prisnivåerna på projekt?
Speaker #4: Inom vilka marknader och tekniker ser ni nu tillräcklig konkurrens för att kunna genomföra affärer?
Speaker #2: I sin intresse på alla marknader. Man kan säga att det geopolitiska läget med både kriget i Ukraina och konflikten i Persiska viken sätter ju verkligen fingret på att Europa inte kan vara beroende av import av fossila bränslen, varken för sin försörjningstrygghet eller för sin konkurrenskraft.
Speaker #2: Det tycker vi, den insikten tycker vi sjunker in mer och mer hos förbrukare av fossila bränslen. Däremot så, naturligtvis, det geopolitiska läget återigen ger ju en osäkerhet för att genomföra långsiktiga investeringar i förbrukningen och ställa om industriell förbrukning från fossila bränslen till elektrifiering. Vi har ju även sett lite högre räntor som då håller emot på andra sidan.
Speaker #2: Det som märks tydligt är det fortsatta datacenter-racet på AI-sidan. Fler och fler etableringar sker, och investeringar konkretiseras genom att de tecknar elanslutningar med nätbolagen. Vi ser det mycket i Sverige, vi ser det ännu mer i Finland, och rent explosionsartat i USA.
Speaker #2: Det här är ju anläggningar som förbrukar väldigt mycket, kommer att förbruka väldigt mycket el, vilket naturligtvis är positivt för våra produktionsprojekt i form av sol och vind.
Speaker #2: Så vi ser ett ökat intresse för att teckna PPA, alltså långa elprissäkringsavtal, från den här typen av aktörer.
Speaker #4: Thank you. Moving to the question in English from Erik Öberg at DNB Carnegie. The working capital outflow related to Rocaseca—will you be reimbursed for those payments, and how should we think about working capital swings and potential working capital outflow related to ongoing projects?
Speaker #2: We have no more revenues or reimbursements expected to be received for Rocaseca. We had significant outflow in Q2 for that project, but that was mainly related to a timing difference, which was very good for us, as we could receive the revenues before we had to pay our suppliers.
Speaker #2: But our aim, as a flight striver for the asset flight business model, of course, is to keep the need for working capital as low as possible.
Speaker #2: The largest swings normally come when we have to make what we call pre-CAPEX investments, where we have to invest, for instance, in grid connections and similar equipment.
Speaker #4: All right, thank you. We have one last written question from an anonymous writer, which asks: Which late-stage projects will actually be sold during 2027, and how closely should sale timing follow the stated RTB dates?
Speaker #2: We have the most prioritized project on I think it's on page eight where we guide about expected ready to build dates and our general ambition is to sell at ready to build since it is it aligns best with our asset light and ambition.
Speaker #2: No promises that it will always align, and we can sell both before and after, but it's the best guidance we can give.
Speaker #4: Thank you. That was the last of the written questions. Do you want to assist with the written question? I now hand back to the operator.
Speaker #3: We have no more phone questions either at this time, so a last reminder: if you'd like to ask a question, press star five on your telephone.
Speaker #3: 10 to the queue. We'll have a brief pause once a queue builds up. No more phone questions at this time. Okay.
