Q2 2026 Synsam AB (publ) Earnings Call - Q&A (Swedish)
Speaker #1: Hej! Klockan är 09:30, fredag den 21 augusti. Varmt välkomna till Synsam Groups livesända frågestund med anledning av den delårsrapport för det andra kvartalet 2026 som vi publicerade i morse.
Speaker #1: Ansvarig för Investor Relations på Synsam Group och modererar den här frågestunden. Med mig här i studion har jag vår VD och koncernchef, Håkan Lundstedt, och vår finanschef, Per Hedblom.
Speaker #1: Du som följer sändningen live kan ställa frågor via frågefältet; många av de frågorna kommer vi ta upp under den här sändningen. Vi har våra svenskanalytiker med oss på länk som är redo att ställa sina frågor, så jag skulle vilja börja med att lämna över ordet till vår första analytiker, Viktor Hansen från DNB Carnegie.
Speaker #1: Hej Viktor, och välkommen med dina frågor.
Speaker #2: Hej Frida, tack. Hej också Håkan och Per. Några frågor från mig här. Jag tänkte börja med Halland-samarbetet. Ni nämnde ju ett högre intresse från nya målgrupper, och det skrev du, Håkan, i vd-ordet.
Speaker #2: Jag undrar om ni kan ge lite mer detaljer här: Vilken målgrupp är det? Kan ni ge några KPI:er på det här, till exempel brand awareness, butiksbesök eller liknande?
Speaker #2: Och sedan antar jag att effekten, främst där i Norge. Eller vad säger ni?
Speaker #3: Ja, men bra fråga. Jo, för att börja då, alltså Håland-effekten har ju slagit egentligen brett, alltså på ökad trafik. Vi ser att barn och ungdomar har ökat och kommit till Synsam, vilket är trevligt.
Speaker #3: Men vi ser även effekten, inte enbart i Norge, utan även i Sverige och även i övriga länder. Så Håland, i det här VM:et, breakar nog ordentligt.
Speaker #3: Han var ju stor innan, men han var väl den största lysande stjärnan, fast inte i Norge. Vann VM, så. Så vi tycker att vi har fått en bra start i samarbetet och det är klart att vi fick en boost under fotbolls-VM med Håland som affischnamn.
Speaker #2: Spännande. Om vi hoppar till kostnadssidan av det här samarbetet, ni har ju inte gått ut med det, men kan ni ge några detaljer på kostnaderna?
Speaker #2: Till exempel, övriga externa kostnader var ju upp 19 procent här år över år i Q2. Då kan man tänka sig att det mesta var i slutet av Q2 också, när fotbolls-VM höll på.
Speaker #2: Även i juli så började ni av Q3. Kan man ju anta att det kommer vara fortsatt höga marknadsföringskostnader? Skulle ni säga att de har kommit ner lite nu?
Speaker #2: Är de mer normaliserade också från mitten av Q3? Så om ni kan kvantifiera lite kring kostnader, och om run rate i marknadsföringskostnaderna har kommit ner lite nu när vi har det bakom oss.
Speaker #3: Ja, men det är helt rätt. Övriga kostnader ökar. Det är som en följd av de satsningar vi har gjort, där marknadsföringen är en viktig del.
Speaker #3: Det är helt korrekt. Och där Håland-satsningen är en betydande del av det, så det är korrekt uppfattat. Och det har ju fortsatt under sommaren.
Speaker #3: Och med mycket marknadsföring som är lämplig. Så vi kan nog inte uttala oss om framtiden. Men det har gett god effekt i alla fall, det är det viktiga.
Speaker #2: Bra. Om vi hoppar till iView så ligger det på 20 års 1 procent i Sverige och Norge nu i Q2. Den procentandelen är ju faktiskt något lägre än vad den var i förra kvartalet.
Speaker #2: Så vad är era tankar här kring upprampningen? Håkan, du har ju nämnt att 50 procent av undersökningarna ska vara iView och att det ska vara ny kapacitet som driver det, inte färre optiker.
Speaker #3: Får jag bara hoppa in och säga först att i Q2 så hade vi en väldigt god tillgänglighet på optiker. Och vi har ju inte iView för vår egen skull, utan det är för ökad tillgänglighet.
Speaker #3: Så att behovet var inte lika stort, tillfälligt, just i Q2 faktiskt. Men långsiktigt, Håkan?
Speaker #4: Ja, men långsiktigt så kommer vi ha en, i takt med att vi växer, så tror jag att vi kommer att nå 50/50 vid något tillfälle.
Speaker #4: Men det är något år framåt dit.
Speaker #2: Okej, just det. Men Per, på dig lät det som att iView skulle kunna hoppa upp lite i Q2 igen då? En liten tillbakagång i Q2.
Speaker #3: Ja, ambitionen är ju att iView ska öka, därför att det ökar tillgänglighet. Så att om inte den tillfälliga effekten fortsätter, så kommer vi att vilja öka iView.
Speaker #3: För det ökar tillgängligheten och är bra för kunderna. Ja.
Speaker #2: Ja, bra. Om vi hoppar till Danmark, det var andra kvartalet du hade med positiv organisk tillväxt, justerat från den här redovisningen. Ändringen i Q2 också.
Speaker #2: Och så säger ni att ni testar nya varianter på Lifestyle, vilket jag antar hänger ihop med Danmark. Kan du berätta lite om turnarounden i Danmark och den här nya Lifestyle-varianten?
Speaker #3: Ja, jag kan ju börja då med de aktiviteter vi gör på Danmark. Så är det ju att egentligen också förbättra våra butiker, bredare sortiment.
Speaker #3: Vi tittar också på en del flyttar av butiker, där vi tycker att de är för små och inte skapar en attraktion. Och det programmet pågår ju och har pågått ett bra tag nu.
Speaker #3: Men det blir ju successivt bättre. Och det är ju egentligen i linje med vår strategi 'bäst i byn'. Och det är bara att konstatera att vi inte är bäst i byn på flera ställen i Danmark, vilket vi nu håller på att rätta till.
Speaker #3: Så det är en del av åtgärdsprogrammet. Per, du.
Speaker #4: Ja, varianten på lifestyle. Nej, men vi jobbar ju på alla fronter i Danmark, och även på lifestyle. Vi testar en variant i ett tiotal butiker.
Speaker #4: För att se hur det fungerar. Om den varianten är lyckosam så kan vi komma och rulla ut den. Men vi väntar med att beskriva den tills vi ser att den har satt sig.
Speaker #4: Men det är en pilotsatsning i tio butiker.
Speaker #2: Okej. En sista fråga här, sedan släpper jag in övriga analytiker. Men Finland, jag tyckte det var lite lägre tillväxt än vad vi har blivit bortskämda med.
Speaker #2: Den har ju historiskt varit väldigt hög, och den är fortfarande bra, men lägre än vad den har varit historiskt. Det har ju skett lite saker i marknaden här sedan i somras.
Speaker #2: TerraStyle köpte ju marknadsrätten, CinemaSem, här i juni. Så har ni sett någon skillnad i konkurrenslandskapet från det här då, sedan i somras?
Speaker #3: Nej, var du först?
Speaker #4: Ja, nej, men vi har inga. Det är ju en tuff marknadssituation i Finland. Vi har ju vuxit med egen kraft, som man kommer ihåg.
Speaker #4: Och det fortsätter vi med. Vi tycker ändå att det är en stark tillväxt i Q2, om än något lägre än det vi har varit vana vid. Så är det ju.
Speaker #4: Men det, vi har en ambition att bli marknadsledare i Finland. Den finns fortfarande kvar.
Speaker #2: Håkan, lägga till?
Speaker #3: Ja, men vi har ju en tillväxtstrategi i Finland och där ser vi ju att vi lyckas väldigt bra med att attrahera kunderna, och vi växer ju nästan tre gånger så mycket som marknaden.
Speaker #3: Och så länge vi kan göra, fortsätta göra det, så är det viktigt. Sen så ska jag väl säga, så ser jag att vi gärna får upp marginalen också i Finland.
Speaker #3: Success. Också på.
Speaker #2: Bra, det var mina frågor. Tack.
Speaker #1: Tack, Viktor. Då går vi vidare till nästa analytiker. Det är Emanuel Jansson från Danske Bank. Hej, Emanuel, och välkommen till dina frågor.
Speaker #5: God morgon Frida, god morgon Håkan och Per. Ja, ett par frågor från min sida också. Jag tänker kring marknaden. Man har ju sett en hel del svenska retailers ändå se en bättre marknad i Norden under Q2.
Speaker #5: Om man tittar på era organiska försäljningssiffror så har de piggnat på sig, och det är ett lägre antal rabatter ute i marknaden. Kan ni bekräfta detta, och kan ni även ge en bild av hur utvecklingen har varit under kvartalet?
Speaker #5: Man tar månad för månad.
Speaker #4: Ja. Alltså, det underliggande är ju något bättre än Q1, absolut. Det kan vi bekräfta. Sen är det ju också en hel del av egen vikt där.
Speaker #4: Så att vi har ju vuxit betydligt mer än marknaden, och det har vi ju gjort i hela Norden. Så att, men svaret på din fråga är ja.
Speaker #4: Vi ser en underliggande lite bättre marknad.
Speaker #5: Och vad är det som driver den höga tillväxttakten i Synsam Lifestyle? Ser ni att kunder börjar trada upp igen vad gäller bågar och glas, eller hur ska vi se på tillväxttakten där?
Speaker #4: Ja. Ja, tillväxttakten i Lifestyle är ju att man väljer att förlänga. Väldigt många ser en möjlighet nu att också kunna byta upp sig i sitt abonnemang.
Speaker #4: Och det har vi sett under Q2 nu, att man gärna väljer att börja välja lite andra bågar. Lite högre prispunkter ser vi en tendens till nu.
Speaker #4: Vilket är positivt.
Speaker #3: Jag kan väl lägga till också att både Kontant och Lifestyle arbetar vi kontinuerligt med att upplysa våra kunder om fördelarna med högre glaskvalitet. Och det ger löpande effekt, självklart.
Speaker #5: Snyggt. Tack så mycket. Och med en hög tillväxt ännu, ja, en förbättrad tillväxttakt, en förbättrad bruttomarginal. Ni har tryckt på lite extra med marknadsföringskostnader relaterade till Haaland.
Speaker #5: Man går in och tittar på resterande del av halvåret. Är det fair att tro att ni ska kunna öka marknad och kanske inte ha lika aggressiva marknadsföringskostnader kopplat till Håland?
Speaker #5: Är det.
Speaker #4: Vi vill ju hela tiden bli bättre och bättre, Emanuel, så det är ju vår ambition. Sen har vi en marknad att ta hänsyn till, men vi har en ambition att hela tiden växa med lönsamhet.
Speaker #4: Och givetvis också kunna lyfta våra marginaler i en bättre konjunktur, så att vi hoppas att det fortsätter.
Speaker #5: Toppen, och sista frågan innan jag också lämnar vidare till övriga analytiker. Smarta glasögon nämner du i vd-ordet. Håkan, visar man på SLO eller Xotka?
Speaker #5: Nämner de själva att de växer nästintill 100 procent år över år inom den kategorin? Kan ni, har ni möjlighet att kvantifiera smarta glasögon idag?
Speaker #5: Vad det ger för contribution till och hur stor andel av försäljningen, eller hur mycket ni växer där? Om ni kan ge oss lite mer data på det.
Speaker #3: Ja, alltså, vi växer ju vad vår leverantör anger för siffror, men vi växer betydligt i antal sålda bågar. Sen har det ju en effekt på oss.
Speaker #3: Och om man räknar med glasen i detta, så räknas alla siffrorna också, ja.
Speaker #5: Ser ni fortfarande att det är en majoritet, eller hög andel, som går med receptbelagda glas inom smartglasögon? Fortfarande hög penetration där. Tror ni 50 procent någonstans tidigare?
Speaker #3: Ja, det är fortsatt många kunder i den kategorin som väljer smarta glasögon. Så då blir det en bra försäljning av glas också. Därför nämnde jag just att räknar man med glasen så får det en viss påverkan, positiv, på det finansiella resultatet, ja.
Speaker #3: Bågarna i sig är positiva också, självklart, men det blir större med glas.
Speaker #5: Toppen, tack. Och jag kom på en sista fråga, just bara hoppa tillbaka till Håland. Har ni sett även försäljning utanför Norden i det här kvartalet?
Speaker #3: Ja, alltså, det är ju en pilotsatsning. Vi testar att sälja via e-handel till utvalda länder, som vi berättat, och utvärderar det löpande. Det är en långsiktig satsning.
Speaker #5: Toppen. Tack så mycket för alla mina frågor för nu.
Speaker #4: Tack.
Speaker #1: Stort tack, Emanuel. Då går vi vidare till nästa analytiker, och det är Magnus Råman från SBS Markets. Hej Magnus och välkommen.
Speaker #6: Tack så mycket. God morgon allihopa. Det är många frågor som har ställts redan här när det gäller till exempel lifestyle-abonnemanget. Det är ju intressant att notera att abonnentskaran växer 7 procent och intäkterna 17 procent.
Speaker #6: Ni har ju redan förklarat lite här, men ni kanske bara skulle kunna ändå lägga ut orden lite. Ni nämnde att man tradar upp på glas.
Speaker #6: Är det den huvudsakliga drivaren, eller ser ni även att folk spenderar mer brett på bågar och att man tradar upp i varumärken och så vidare också?
Speaker #3: Ja, som vi ser, glas är en del, men förlängningarna också. Förlängningarna utgör nu ungefär 55 procent av lifestyle-omsättningen. Kontinuerlig ökning. Så att förlängningar och vissa uptrading.
Speaker #3: Är huvudorsaken till en bättre tillväxt.
Speaker #6: Till det kan ni säga, det här när det gäller tajmingen: att ta bort möjligheten att köpa ut produkter till en blygsam kostnad efter 36 månader.
Speaker #6: Är ni i mål med det? Är det en faktor som har påverkat? Eller är det kvar att införa?
Speaker #3: Vi ska inte, vi har inte infört det ännu. Och vi bedömer inte att det har påverkat konsumenternas agerande, utan den ligger ju i fjärde kvartalet.
Speaker #3: Borttaget.
Speaker #6: Just det, alright. Så det ligger tajmat med den här nya konsumentkreditlagstiftningen. Jag tror den träder väl i kraft i november.
Speaker #3: Ja, någonstans dessförinnan blir det ju.
Speaker #6: Just det. Och det finns inga nyheter där, ni gör ingen annan bedömning än den ganska, vad ska man säga, konfidenta bedömning att ni inte kommer omfattas av den här nya konsumentkreditlagen, som ni har sagt innan.
Speaker #3: Det är samma bedömning och vi är lika konfidenta som för ett kvartal sedan.
Speaker #6: Perfekt. Bara en sista liten detalj, och det här är en detalj. Men kanske även den där då till dig, Per, på skatteåterbäringen här för historiska ränteavdrag som du nämnde, med framgång fått så att säga godkänt, som jag förstår, att göra de här avdragen mot Skatteverket.
Speaker #6: Det är ju en engångseffekt här för gamla, så att säga, godkända avdrag här nu. Men ska vi även se det som, bara så vi förstår mekaniken där lite, att ni kommer att ha en strukturellt lägre skatteeffektiv skattesats, så att säga, på gruppen givet det här?
Speaker #3: Nej, det ska vi inte. Utan 35 miljoner var det. Den påverkar andra kvartalet, så att det är ju ungefär samma skattesats om man lägger tillbaka det som för ett år sedan.
Speaker #3: Något lägre. Och det är ungefär den man ska tänka sig. Sen kan det alltid bli effekt upp och ner varje kvartal, men det är inte strukturellt, nej.
Speaker #6: Okej, så det här är inte avdrag som ni avser, så att säga, nu när ni har fått godkänt för dem, att fortsätta idka framgent, eller hur?
Speaker #6: Vad är jag missförstådd?
Speaker #3: Jo, men för att det blir... fast det var... det är ju historiska delar som är den största delen, så att det blir marginellt i så fall.
Speaker #6: Okej, du menar att det klumpar ihop sig och därför blir det en större effekt. Men någon effekt måste ju vara att ni kan göra det här löpande, så att säga.
Speaker #3: Ja, jo, men den blir marginell och äts upp. Prognosticerar väsentliga förändringar, men något lägre skattesats är det ju ändå, rensat för det jämfört med för ett år sedan.
Speaker #6: Alright. Ja, men klart och tydligt. Tack så mycket. Det var mina frågor.
Speaker #1: Tack så mycket, Magnus. Då går vi vidare och ser om Andreas Lundberg på SCB har några frågor. God morgon. Hej, Andreas, och välkommen med dina frågor.
Speaker #2: Ja, det har jag. Jag skulle göra det, så vi kan ta det ändå. Möjligtvis missar jag någon fråga initialt här, så ni får ursäkta mig i så fall.
Speaker #2: Men jag börjar med rörelsekapitalet. Lageruppbyggnaden kontra den positiva effekten från leverantörsskulder, eller kortsiktiga skulder i alla fall. Kan du förklara lite?
Speaker #3: Precis. Vi kommer ihåg att i vår strategi så är en del för att då vara bäst i byn, bäst på orten, det är att ha det bästa erbjudandet, sortimentet.
Speaker #3: Och då jobbar vi kontinuerligt med det. Det innebär att vi lägger till sortiment i butiker, och vi utökar storleken på butiker. Vi startar nya butiker.
Speaker #3: Så att det är en underliggande faktor av sol. Satsningen på Håland, etc., som gör att vi får något större ökning nu av lagret i andra kvartalet än vad vi är vana vid.
Speaker #3: Men det är helt i linje med vår plan. Tittar vi tekniskt så påverkar det ju kassaflödet, men det blir ju en viss förskjutning. Vi har, som du sett, ökat leverantörsskulderna något under året.
Speaker #3: Det är en säsongseffekt också, men något förstärkt av ytterligare satsningar. Till återbetalas under Q3 och Q4, så att där får vi en viss negativ effekt av dem.
Speaker #3: Framåt.
Speaker #2: Ja, fattar. Tack. Sen på butiksnivå, ni skriver att ni... lönsamheten. Första frågan.
Speaker #3: Nu hörde inte jag dig, Andreas. Förlåt.
Speaker #2: Egentligen, hur mäter ni lönsamheten på en ny butik? Ni brukar prata om att det går ganska fort att få upp lönsamheten. Det är inte bara att kolla hur ni mäter det.
Speaker #3: Ja, vi mäter ju på EBIT och EBITDA, men vi visar EBITDA på våra analytikerprestationer också. Där kan man se hur det utvecklas. Internt mäter vi också EBIT, självklart.
Speaker #3: Men det var det frågan handlade om.
Speaker #2: Nej, men om ni säger att en butik är lönsam snabbt, så är det på EBIT-nivå eller EBITDA-nivå ni menar?
Speaker #3: Ja, det är både på EBITDA och EBIT. Men när vi säger att vi...
Speaker #2: Okej. Och hur länge tar det för, låt oss säga, en snittbutik att bli lika lönsam som en existerande butik?
Speaker #3: Vi siktar på två år, och det brukar vi hålla i de flesta fall. Ibland går det mycket snabbare, för nya koncept något långsammare.
Speaker #2: Okej. Och hur ser fördelningen ut? Försäljningsfördelningen mellan Lifestyle kontra kontantaffären ute i...
Speaker #3: Normalt sett så har vi en betydligt starkare lifestyle-omsättning i nya butiker än i de tidigare.
Speaker #2: Okej, tack så mycket. Det var allt för mig.
Speaker #3: Tack.
Speaker #1: Tack, Andreas. Då går vi vidare till Niklas Skogman på Nordea. Hej, Niklas, och välkommen med dina frågor.
Speaker #2: Ja, hej. Jag tror inte att jag har riktigt panel faktiskt.
Speaker #1: Nej, stämde av. Nej, det var ingen. Nej. Men då, om du inte har några frågor.
Speaker #2: Men när jag ändå är på linjen, så att säga. När ni säger att ni mäter EBITDA-lönsamhet på butiksnivå, på EBITDA-nivå, exkluderar ni alltså hyrorna då, eller?
Speaker #3: Ja, okej. Nu blir det tekniskt. Det vi visar på analytikerprestationen är ju IFRS 16. Internt mäter vi den gamla världen före IFRS 16 EBITDA.
Speaker #3: Och tittar på den, så skall den vara lönsam inom sex månader. Pre-IFRS med hyror. Det är lite grann skillnad. Vi mäter internt mot externt, men det är pre-IFRS som vi mäter.
Speaker #3: Den är på sex månader, lönsam.
Speaker #2: Perfekt. Och sen tänkte jag, förra kvartalet så pratade ni om att ni räknar med ett starkare nästa kvartal, vilket det väl också blev. Hur känner ni inför Q3 nu då?
Speaker #3: Nej, men vi känner väl att det underliggande är, som vi säger, lite bättre. Det är lite piggare. Konsumenter som förhoppningsvis fortsätter att tradea upp.
Speaker #3: Vi tror också att förlängningarna kommer att fortsätta, vara starka och öka. Så nej, men vi ser med tillförsikt mot hösten, men samtidigt med ödmjukhet.
Speaker #3: Vi har mycket. I det här kvartalet så har vi ju en väldigt fin utveckling i Sverige och i Norge, där vi liksom växer också med bra lönsamhet, att lönsamheten växer snabbare än tillväxten.
Speaker #3: Och det vill jag gärna se på i de andra länderna också.
Speaker #2: Yes. Och nu, det ser ut, min modell i alla fall, att jämförelsetalen blir lite svårare här i andra halvåret. 18,5 procent nu på förra året när ni var ner 3 procent.
Speaker #2: Men i H2 här så växte ni runt, i H0. I H1 25 så är det, ni har tagit med det, liksom Outlook-känslan där.
Speaker #3: Ja, i Outlook-känslan bygger vi ju på vad vi hade förra året, självklart. Så att när vi säger att vi har tillväxt så är det relativt självklart.
Speaker #3: Q3 och Q4 förra året, ja.
Speaker #2: Perfekt. Och sen en sista bara här på CCD2. Ni har sagt att det kommer vara en neutral eller kanske till och med positiv effekt.
Speaker #2: Så jag tänkte ni skulle väl, ni har väl möjlighet om ni vill då, att plocka den här utköpsklausulen redan nu, till exempel i Finland då, för att testa det här i.
Speaker #2: Så att ni har lite lärdomar när ni går in i Q4, när det går live i Sverige också. Men det är inget som ni vill göra eller har hunnit göra, eller hur tänker ni där?
Speaker #3: Vi har inte sagt vad planen är exakt. Vi kommer att ha gjort det här tills regelverket träder i kraft. Q4 sa jag tidigare, men vi ser över planen.
Speaker #3: Löpande.
Speaker #2: Okej. Tack så mycket.
Speaker #3: Tack.
Speaker #1: Tack, Niklas. Då var det dags att runda av. Men innan vi avslutar, Håkan, är det någon sista kommentar som du vill förmedla?
Speaker #3: Jag sa det lite grann, att vi har ett starkt kvartal bakom oss, med den organiska tillväxten där vi har en positiv tillväxt på samtliga marknader.
Speaker #3: Och det ska vi se till att fortsätta med. Vi har väldigt mycket kvar att göra. Vi går in i en spännande höst, och det kommer också att följa med flera nya initiativ.
Speaker #3: Och ja, det gäller inte heller att vara nöjd, utan vi ser att vi har en förbättringspotential på flera ställen. Och det kommer vi att jobba med.
Speaker #3: Så att, men vi går stärkta in mot hösten. Tack.
Speaker #1: Härligt. Då får det bli slutordet. Stort tack, Håkan och Per. Stort tack. Den här sändningen... Om det är så att du har en fråga som inte blev besvarad idag, så är du varmt välkommen att mejla den till mig, eller till adressen nedan i bild, så ska vi se till att den blir besvarad.
